Aktivitet 1.2.2:

Klimatkänslokoll

Översikt

En daglig känslokoll ger kontinuitet och hjälper dig som lärare att skapa rutiner samt integrera emotionell litteracitet och omsorg i det dagliga arbetet. Ett sådant arbete kan vara utmanande i början om du inte är van vid att uppmärksamma känslor under lektionstid eller att erbjuda stöd när känslor uppstår. Det kräver också att du själv är medveten om dina känslor och engagerad i att bygga en kultur av trygghet och omsorg (se aktivitet 1.1.1), bland annat genom att själv söka det stöd du behöver under processen. Att bjuda in till regelbundna känslokoll främjar emotionell reglering, mindfulness och ökad självmedvetenhet hos studenter. De bidrar till att samtal om känslor blir en naturlig del av vardagen, att det känslomässiga ordförrådet växer och att problemlösningsförmågan stärks. För lärare ger dessa avstämningar inblick i studenternas känslolägen, vilket gör det möjligt att ge stöd vid behov. I slutändan hjälper regelbundna känslokollar studenterna att sätta ord på sina känslor och utveckla viktiga förmågor.

Koppling till läroplanen

Ämnesövergripande och globala kompetenser Alle fag der klimaendringer diskuteres.

Stödjer kompetenserna

Medkänsla, Emotionell kompetens, Närvaro, Medkänsla med sig själv, Självreflektion

Förberedelser

  • Brainstorma och skriv ner förslag på frågor för känslokollar vid incheckning, utcheckning samt före och efter aktiviteter. Dessa bör relatera till kroppsliga förnimmelser, känslor, emotionella tillstånd eller intentioner.
  • Öva på att genomföra känslokoll med dig själv. Prova dig fram med olika typer av frågor och formuleringar. Observera och reflektera över hur du reagerar på dem.

Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg

Nivåer i aktiviteten

  1. Prova i klassrummet
  2. Utveckla emotionell litteracitet
  3. Följ upp

Nivå 1: Prova i klassrummet

Bakgrund: Den här aktiviteten bör genomföras som en regelbunden rutin för att stärka gruppens förmåga att uttrycka sig om känslor och utveckla sitt känsloordförråd. Den kan också användas efter att innehåll om klimatfrågor, som kan upplevas som känslomässigt tungt, har delats i klassen.

  1. Sammanfatta händelsen, aktiviteten eller innehållet som nyss diskuterats eller presenterats. Förklara att detta sannolikt väcker olika reaktioner hos olika personer, något som är helt normalt. Du kan använda klimatkänslohjulet (aktivitet 1.2.1) för att ge exempel på klimatkänslor eller dela exempel från din egen erfarenhet.
  2. Bjud in deltagarna att känna in den gemensamma upplevelsen, rulla och skaka på axlarna och ta ett djupt andetag genom näsan – eller räkna till fyra vid inandning och samma räkning vid utandning. Alternativt, för att nå en större känsla av lättnad eller avslappning, låt dem andas in genom näsan och ut genom munnen.
  3. Ställ en enkel fråga om deras känslotillstånd just nu, använd gärna dina förslag som du tog fram under förberedelserna. Beroende på elevernas ålder kan frågan formuleras olika. Håll det enkelt. Exempel: Hur känner du dig just nu? Vilka känslor väckte det vi just pratade om? Var i kroppen känner du det?
  4. Be deltagarna att göra en mental notering av den känsla som väckts (eller skriva ned den på en post-it). Var tydlig med att de inte behöver dela känslan med gruppen.
  5. Följ upp med en reflektionsrunda och låt de som vill dela med sig av sina tankar och känslor. Bekräfta förklara ännu en gång att olika känslor och reaktioner på en händelse som eleverna delat med sig av är helt normalt. 

Steg 2: Utveckla emotionell litteracitet

Genom att låta studenterna utgå från sina individuella känslokollar har du som lärare möjlighet att bjuda in till aktiviteter som antingen ger effekt här och nu eller har ett mer långsiktigt perspektiv.

  1. Här och nu: Låt studenterna dela sina erfarenheter i grupp, gärna med fokus på att upptäcka mönster och likheter i de känslor som har kommit fram. För att ytterligare stötta känsloreglering kan detta följas av till exempel en aktivitet med klimatkänslosymboler (se 1.2.3).
  2. Långsiktigt: Låt varje skapa sin egen känslokarta genom att använda känslokollar i samband med de flesta klimatrelaterade läraktiviteter. Be studenterna samla sina post-it-lappar på en affisch, i en arbetsbok eller i sin dagbok (se 2.1.1) tillsammans med datum.

Steg 3: Följ upp

Känslokartorna bör följas upp individuellt och regelbundet tillsammans med studenterna.


Att tänka på och att undvika

Tänk på att

  • Det är viktigt att nämna att den här typen av aktiviteter kan öppna för sårbarhet, särskilt i grupper där mobbning förekommer eller kan förekomma. Ha därför samtal om samtycke och ge studenter möjlighet att själva välja om de vill delta. Om de väljer att avstå ska detta ske utan någon som helst värdering från din sida som lärare.
  • När det gäller nivå 1, steg 4, kan det ibland hända att studenter inte lyckas knyta an till sina inre upplevelser och känslor – och helt enkelt kommer fram till ingenting. Förklara att det är helt normalt, och erbjud enklare ingångar eller uppmana dem att lyssna på sina klasskamraters delningar och återkomma senare om det hjälper dem att förstå eller känna sina egna känslor.
  • Påminn också om att alla känslor är normala och giltiga – och att de ger oss värdefull information att reflektera över.

Anpassningar

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Den här aktiviteten är anpassad från UC Berkeley’s Greater Good Science Center av Lunds universitet.

Teachers exploring printed-out versions of the climate emotions wheel. Photo by Tetiana Byts.

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: Kort (mindre än 45 minuter)
  • Gruppstorlek:

  • Svårighetsgrad: Grundläggande, Medels, Avancerad

  • Material och utrymme:
  • Plats: Flexibel

(samme sted som hovedaktiviteten finner sted)

  • Behov av externa aktörer: Ej nödvändigt.