Förberedelser
- Sätt dig in i syftet och formatet för manifest, och leta efter inspirerande exempel.
Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg
- Både lärare och elever behöver först genomföra aktiviteten Undersöka projekt som bidrar till resiliens och återskapande (4.4.1.).
- Gruppen kan även ha nytta av Futures Literacy Lab (FLL) (4.2.2.) som ger möjlighet att reflektera över antaganden, bias och värderingar som styr våra handlingar i nuet.
Alternativ for aktiviteten
- Manifest
- Guidebook
Alternativ 1: Manifest
- Under det första tillfället, förklara att ett manifest är ett dokument där avsändaren offentligt förklarar sin ståndpunkt eller sitt program. Det presenterar en uppsättning idéer, åsikter eller synsätt, men kan också innehålla en handlingsplan. Ett manifest kan handla om vilket ämne som helst, men berör oftast konst, litteratur eller politik. Ofta skrivs det i en grupps namn, där medlemmarna delar en gemensam syn eller ett gemensamt syfte.
- Berätta för eleverna att de nu ska få skriva ett manifest om den klimatresilienta och återskapande värld de vill vara med och skapa. Det blir en möjlighet för dem att sammanfatta vad de har lärt sig, vilka värderingar och arbetssätt som har berört dem, och vilka handlingar som har inspirerat dem – i ett format som tydligt uttrycker ett åtagande att agera.
- Utöver att förklara syftet med ett manifest, visa inspirerande exempel och låt eleverna börja reflektera över vilka nyckelbudskap de vill få med: det kan vara deras förståelse av nuläget, den vision de har utvecklat och vilka nästa steg de vill ta som grupp, och/eller tillsammans med andra aktörer i lokalsamhället.
- Under de följande två lektionerna (eller fler vid behov) får eleverna arbeta i små grupper med olika delar av manifestet och diskutera punkter där de tycker olika. Uppmuntra, när det är möjligt, att försöka hitta en tredje väg om vissa ståndpunkter verkar oförenliga.
- Förklara att manifestet inte behöver vara perfekt eller långt. Värdet ligger i att eleverna får reflektera över och integrera det de lärt sig i aktivitet 4.4.1 Undersöka projekt som bidrar till resiliens och återskapande, samt att de tränar på att fatta gemensamma beslut – något som alltid innebär utmaningar.
- När manifestet är färdigt, uppmuntra eleverna att formge och illustrera det, sätta upp det som affisch i klassrummet och/eller dela det med lokala beslutsfattare.
- Valfritt moment: Var tredje månad kan eleverna få reflektera över hur det går med de nästa steg som skrevs in i manifestet och/eller om manifestet har bidragit till en djupare förändring i dem själva eller i gruppen som helhet.
Alternativ 2: Guidebok
- Syftet med en guidebok är att dela erfarenheter, förslag, rekommendationer och öppna frågor som kan hjälpa andra elever eller grupper i lokalsamhället att skapa gynnsamma förutsättningar för klimatresiliens och återskapande.
- Till skillnad från ett manifest är guideboken ett mer omfattande och detaljerat dokument. Den ger eleverna möjlighet att fördjupa och integrera sina lärdomar genom att ta ett steg tillbaka och reflektera över den information, de arbetssätt, metoder och verktyg som de upplevt som mest användbara för att förstå klimatresiliens, återskapande och transformativ förändring. Den kan också ge utrymme att fundera över hur grupper kan samarbeta för att utveckla konkreta arbetssätt och, när det är relevant, vidta åtgärder.
- I detta arbete är själva skrivprocessen minst lika viktig som innehållet i form av lärdomar, förslag och frågor. Det är viktigt att guideboken inte framställs som ”metoden” som ska användas överallt i världen. Aktiviteten kan istället ge möjlighet att reflektera över vilken roll och position man själv har i förhållande till målgruppen för guideboken – till exempel andra elever som precis påbörjat sin resa mot klimatresiliens och återskapande, eller medlemmar i det egna lokalsamhället.
- Guideboken kan vara en skriftlig rapport eller ett multimediabaserat material online, med bilder, filmklipp, ljudinspelningar och möjligheter till dialog.
- Den kan väva samman vetenskap, konst, känslor, relationer och teknik – och får gärna ha ett kreativt och inspirerande format.
- Uppmuntra eleverna att skriva guideboken i grupper, gärna med flera olika guideböcker eller med olika avsnitt fördelade mellan grupper.
- Avsätt gott om tid så att de kan använda sin kreativitet fullt ut, och ge utrymme för samordning med representanter för målgruppen så att innehållet blir relevant för deras behov. Förmedla att det är bättre att fråga målgruppen vad de vill ha, än att anta att man redan vet.
- Uppmuntra också eleverna att sprida guideboken brett inom målgruppen, ordna en presentation och skapa tillfällen att samla in återkoppling om hur guideboken har använts och vilken nytta den har haft.
Att tänka på och undvika
Att tänka på
- Ordna regelbundna frågestunder med varje grupp för att stötta både det tekniska innehållet och själva skrivprocessen.
- Uppmuntra kreativa sätt att dela guidebokens innehåll med andra elever.
- Kräv ett tydligt referenssystem med öppna och lättillgängliga källor.
- Säkerställ att eventuella tekniska delar av innehållet är vetenskapligt korrekta innan publicering.
Att undvika
- Ha inte en färdigbestämd bild av vad målgruppen behöver eller vill ha.
- Begränsa inte elevernas kreativitet när det gäller guidebokens format.
Anpassningar
Ge gärna många olika exempel på vad en guidebok kan vara, så att eleverna själva kan välja det format de vill arbeta med. Uppmuntra dem att förändra och utveckla formatet under arbetets gång, och att välja de spridningssätt de har undersökt och vill pröva i praktiken.
Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.
Referenser
Den här aktiviteten har utformats av One Resilient Earth och bygger på erfarenheter från aktiviteter genomförda tillsammans med olika intressentgrupper och lokalsamhällen.
Global Center on Adaptation. (2022). Case Studies on Adaptation and Climate Resilience in Schools Schools and Educational Settings. In https://gca.org/reports/case-studies-on-adaptation-and-climate-resilience-in-schools-and-educational-settings/
Gibb, N. (2016). Getting climate-ready: a guide for schools on climate action. In UNESCO eBooks. https://doi.org/10.54675/moyx1103
