Översikt

Den här aktiviteten kan genomföras av unga vuxna på universitetsområden eller i privata/offentliga miljöer, med nödvändiga tillstånd. Syftet är att ge elever och studenter möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktisk handling, till exempel genom att arbeta med naturbaserade lösningar som kan skydda sårbara grupper mot effekterna av värmeböljor i städer eller i stadsdelar med lite grönska. Åtgärderna kan vara till exempel att skapa fysiska eller sociala utrymmen där människor kan dela information, stötta varandra och föra samtal om klimatrelaterade känslor som oro och ångest. En annan möjlighet är att bidra till genomförandet av lokala eller kommunala klimatanpassningsplaner genom naturbaserade lösningar, som att plantera träd, skapa grönytor eller öppna regnbäddar.

Koppling till läroplanen

Naturvetenskap, Geografi, Ämnesövergripande och globala kompetenser Stadsplanering, arkitektur

Stödjer kompetenserna

Ansvarstagande, Samarbete, Mod, Ödmjukhet, Innovation, Samhällsengagemang

Förberedelser

  • Sätt dig in i den eller de lokala planerna för klimatanpassning för ert lokalområde samt om lokala intressenter.
  • Teknisk kunskap om klimatanpassning och motståndskraft är av stor vikt för aktiviteten

Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg

  • Verktyget 3.4 men också 4.4 kan hjälpa till att förbereda både utbildaren och eleverna för denna aktivitet.

Nivåer i aktiviteten

  1. Lokalt projekt lämpligt för en grupp
  2. Kommunalt projekt

Nivå 1: Lokalt projekt lämpligt för ett gruppinitiativ

  1. Börja med att lyfta fram att gruppinitiativet ska resultera i utformningen av ett projekt som kan genomföras lokalt – till nytta för skolan/universitetet, samhället och/eller ekosystemet. Projektet ska ha som mål att bygga resiliens mot klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att förebygga, begränsa och/eller återhämta sig från klimatpåverkan, och kan rikta sig till individer, gemenskaper eller ekosystem – eller en kombination av dessa. Projekten kan fokusera på medvetandegörande, naturbaserade lösningar, konst och berättande, eller samhällsengagemang. Viktigt är att initiativet kan genomföras inom den tidsram som satts upp för hela gruppen.
  2. Ge deltagarna en vecka på sig att reflektera individuellt kring vilken typ av projekt de skulle vara mest intresserade av och vad de själva vill bidra med. Mer utvecklade projektidéer är också välkomna.
  3. Efter en vecka bjuds eleverna in att dela sina intressen och idéer genom korta texter, teckningar eller diskussioner. Dessa presentationer fungerar som underlag för att bilda grupper om 3–6 elever (ingen grupp bör vara färre än 3).
  4. Ge grupperna ett par veckor för att utveckla sina idéer till en mer detaljerad plan.
    • Planen ska beskriva:
      • kontexten,
      • den utmaning de vill ta sig an,
      • deras tillvägagångssätt,
      • planerade aktiviteter,
      • tidsram,
      • förväntade konkreta resultat,
      • samt förväntade lokala effekter.
    • Aktiviteterna ska vara genomförbara utan finansiellt stöd, men kan gärna inkludera medverkan från lokalsamhället.
  5. Uppmuntra grupperna att söka kontakt med praktiker eller andra experter i samhället som kan ge återkoppling på deras initiativ. Dessa kontakter kan ske digitalt eller fysiskt, om vårdnadshavare godkänner det för elever under 18 år.
  6. Be varje grupp att genomföra eller testa sin idé i liten skala, för att identifiera eventuella begränsningar och förbättringsområden innan projektet genomförs i större skala.
  7. Skapa möjligheter för eleverna att arbeta tillsammans, rapportera framsteg och ställa frågor – både till dig som lärare och till varandra.
  8. Följ upp tidsplanen för projekten och avsluta med att fira framgångarna genom en gemensam presentation, gärna öppen för andra elever på skolan/universitetet samt föräldrar när det är möjligt.

Nivå 2: Kommunalt projekt

  1. Börja med att låta eleverna studera den kommunala klimat- eller anpassningsplanen (om en sådan finns), eller uppmuntra dem att kontakta sin kommun för att ta reda på vilken typ av plan, program eller projekt som finns för att möta klimatförändringarnas effekter och/eller bygga lokal resiliens. Om ingen sådan  finns kan eleverna undersöka vilka planer eller initiativ som istället rör miljöskydd, utökat inslag av grönska eller återställning av lokala ekosystem. Detta kan vara en bra startpunkt för att reflektera över hur naturbaserade lösningar kan bidra till klimatanpassning.
  2. Uppmuntra eleverna att undersöka kommunens intresse för samarbete – antingen genom att stödja kommunen i att genomföra sin klimat- eller anpassningsplan, eller genom att själva föreslå nya åtgärder för att stärka den lokala resiliensen. Om intresse finns från kommunens sida är det viktigt att tydligt definiera förväntningar från båda håll: både kommunen och elevgrupperna. Klargör även kommunikationssätt, förväntade resultat och en tidsplan för samarbetet.
  3. Rekommendera varje grupp att lära direkt av kommunen genom att studera vilka åtgärder som redan har genomförts, vilka utmaningar som uppstått, och vilken långsiktig vision kommunen har kring klimatanpassning. Studiebesök på platser där projekt redan är genomförda är mycket värdefulla, liksom samtal med personer som på olika sätt varit berörda eller gynnats av insatserna.
  4. Uppmuntra eleverna att boka in regelbundna möten med sina kommunala motparter, för att säkerställa att deras stöd får avsedd effekt eller att nya initiativ utformas så att de svarar mot kommunens behov.
  5. Be grupperna dokumentera sitt arbete – både utbyten, åtgärder och svårigheter under projektets gång. Varje grupp bör skriva en kort syntesrapport i slutet, antingen över det genomförda projektet eller över sin projektdesign.
  6. Avsluta med en presentation och gemensam firande i skolan/universitetet. Här får grupperna presentera sina projekt eller projektplaner, samt de lärdomar som dragits. Bjud gärna in representanter från kommunen och andra samhällsaktörer om det är möjligt.

Att tänka på och undvika

Att tänka på

  • Uppmuntra eleverna att tillbringa tid ute i verkligheten och möta olika samhällsmedlemmar för att bättre förstå den kontext där projektet ska utvecklas.

Att undvika

  • Förbered inte elevernas arbete för mycket genom att själv i förväg kontakta alla relevanta aktörer. Projektet måste vara deras eget, och värdet ligger mer i att gruppen får ta egna initiativ tillsammans än i kvaliteten på det slutliga resultatet.

Anpassningar

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Den här aktiviteten har utformats av One Resilient Earth, och är inspirerad av EPIC-N modellen.

Budowle, Rachael, Eric Krszjzaniek, and Chelsea Taylor. “Students as change agents for community–university sustainability transition partnerships.” Sustainability 13.11 (2021): 6036.

Daneri, Daniel Rosenberg, Gregory Trencher, and John Petersen. “Students as change agents in a town-wide sustainability transformation: The Oberlin Project at Oberlin College.” Current Opinion in Environmental Sustainability 16 (2015): 14-21.

Gruber, James S., et al. “Enhancing climate change adaptation: strategies for community engagement and university-community partnerships.Journal of Environmental Studies and Sciences 7 (2017): 10-24.

Hahn, Micah B., et al. “Collaborative climate mitigation and adaptation planning with university, community, and municipal partners: a case study in Anchorage, Alaska.” Local Environment 25.9 (2020): 648-665.

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 12+, 18+
  • Tidsåtgång: Längre projekt
  • Gruppstorlek:

  • Svårighetsgrad: Avancerad

Utbildaren måste ha en djupgående kunskap om den lokala planer för klimatanpassning samt lokala intressenter.

  • Material och utrymme: Beror på projektet
  • Plats: Utomhus

  • Behov av externa aktörer: Ja.

Samarbete med lokala intressenter är viktigt.