Översikt

Aktiviteten innebär att eleverna skriver en personlig berättelse om sin relation till naturen och till klimatförändringarna. I sin personliga berättelse kan eleverna inkludera element som minnen, sinnesintryck, känslor, värderingar, reflektioner, kunskap, visioner, hopp och drömmar. Att reflektera över klimatförändringarna och sitt eget perspektiv genom kreativt skrivande kan hjälpa eleverna att bli mer medvetna om sin personliga relation till naturen, samt ge dem möjlighet att utforska och hantera sina egna känslor. Aktiviteten innehåller också moment av samarbete, som skapar utrymme för eleverna att prata med sina kamrater om klimatförändringarnas komplexa effekter och att öva på att uttrycka sina egna perspektiv i relation till dessa effekter.

Koppling till läroplanen

Språk och litteratur, Naturvetenskap, Geografi, Bild, konst och hantverk

Stödjer kompetenserna

Autenticitet, Empati, Samhörighet, Närvaro, Självreflektion

Förberedelser

  • Prova gärna övningen själv innan du gör den med eleverna.
  • Det kan vara en utmaning för elever att komma på en egen berättelse, och erfarenheten visar att de behöver få kontakt med sina egna känslor och värderingar, liksom med andras berättelser, innan de skriver sin egen. Innan eleverna skriver en berättelse om sin koppling till klimat och natur kan det därför vara värdefullt att arbeta med andra CLARITY-verktyg, särskilt aktiviteter om lyssnande, känslor och värderingar, till exempel:
  • Valfritt: Ta med föremål till klassrummet som illustrerar temat koppling till natur och klimatförändringar. Det kan till exempel vara en växt vars livsmiljö krymper, konstverk, en planka från ett hus som förstörts av en orkan/översvämning, en växt vars livsmiljö kommer att öka, eller en gren med löv som slår ut tidigare nu än för bara några decennier sedan.

Steg för steg

  1. Öva på fritt skrivande
  2. Samhörighet mellan dig, natur och klimat
  3. Din berättelse om samhörigheten mellan klimat och natur

Steg 1: Öva på fritt skrivande

(25 minuter i klass)

  1. Introducera begreppet fritt skrivande för eleverna.
    Berätta att de kan skriva precis vad de vill – det finns inga begränsningar eller ”fel” svar, bara spännande idéer. (Det här första steget syftar till att låta eleverna skriva fritt och börja tänka på naturen. Kopplingen till klimatförändringar behöver ännu inte finnas med i berättelserna, utan kommer att växa fram i steg två och tre.)
    1. Du kan föreslå att de fortsätter de här eller liknande meningar:
      1. Jag minns en gång i naturen…
      2. I naturen känner jag mig…
      3. Jag värdesätter/tar hand om…
      4. Jag hoppas…
  2. Valfritt: För elever som inte kommer igång eller känner sig inspirerade – bjud in dem att skriva om ett av de föremål som illustrerar kopplingen till natur eller klimatförändringar och som du har tagit med till klassrummet.
  3. Be deltagarna att arbeta med uppmaningarna på något av följande sätt:
    1. Individuellt genom att skriva under en bestämd tid (3 min) som svar på varje startmening (ovan). Avsluta övningen med att be varje deltagare att markera ett ord eller en mening som de har skrivit och be dem att dela med sig av det markerade ordet eller meningen till gruppen. 
    2. Kollektivt genom att göra tankekartor tillsammans. Sätt upp stora papper med de oavslutade meningarna föreslagna i steg 1 på bord/väggar/golv i klassrummet eller på lämplig plats utomhus. Ta fram färgglada tuschpennor och uppmuntra deltagarna att gå runt och skriva/rita på de stora pappren. Avsluta övningen med att sammanfatta de viktigaste punkterna från varje papper på ett nyfiket och icke-dömande sätt.  Att arbeta kollektivt rekommenderas för barn och ungdomar mellan 6 och 18 år. 
  4. När du har gett eleverna uppgiften men innan de börjar skriva ber du dem att göra en enkel rörelse med händerna i några sekunder, t.ex:
    1. Vrider och cirklar sina handleder 
    2. Gnuggar sina händer mot varandra
    3. Klappar med den ena handen på den andra armen samtidigt som de för armen fram och tillbaka. Byt sida och gör samma sak igen.

Elevernas händer som håller tankekartor de skrivit utifrån frågorna från steg 1.1. Foto: Marte Maurabakken/Climate Creativity.


Steg 2: Samhörighet mellan dig, natur och klimat

(20 minuter i klass)

  1. Introducera eleverna till definitionen av klimatförändringar och klimatresiliens, ta stöd i lärarhandledningen när du förklarar begreppen.
  2. Be eleverna att gå tillbaka till sin favoritfråga i steg 1 och fundera över om det finns någon relation mellan det som de skrev och klimatförändringarna. 
  3. Be eleverna att brainstorma i par eller smågrupper, du kan stödja eventuella par/grupper som har svårt att se samband.
    • Var noga med att ställa frågor och bygga vidare på det som kommer från eleverna själva, i stället för att styra deras tankar och texter i en viss riktning. När du stöttar dem, använd din kunskap om klimatförändringar i kombination med det den enskilda eleven skriver eller berättar om.
    • Om de fortfarande har svårt att koppla sin ursprungliga text till klimatförändringar och resiliens kan du hjälpa dem vidare genom frågor som:
      • De delar av naturen du skrev om – hur kommer de att påverkas av klimatförändringar?
      • De delar av naturen du skrev om – vad kan minska deras klimatresiliens? Vad kan stärka den?
      • Vem och/eller vad kan stärka klimatresiliens?
      • Vilka exempel på klimatresiliens kan du hitta som har koppling till det du skrev om?
      • Vilka exempel på klimatresiliens i naturen kan du komma på?
  4. När varje grupp har hittat några kopplingar till klimatförändringar, bjud in till eleverna att återanvända till sin favoritfråga, och nu skriva om hur de ser på frågan och sitt tidigare svar i relation till klimatförändringar. Ge dem cirka 10 minuter att skriva ner möjliga kopplingar eller samband.

Elever som reflekterar över samband mellan deras upplevelser av naturen och klimatförändringar och skriver tankekartor på en skärm. Foto: Marte Maurabakken/Climate Creativity.


Steg 3: Skriv och dela med dig av din berättelse om samhörigheten mellan klimat och natur

(45 minuter i klass)

  1. Presentera vad en berättelse om samhörighet är genom att lyfta fram att det är en personlig berättelse (om dem själva!) som kan innehålla elevens egna minnen, erfarenheter, sinnesintryck, känslor, värderingar, kunskap, idéer, reflektioner, förhoppningar och drömmar.
    1. Fortsätt att fokusera på och utveckla det som kommer fram från eleverna själva.
    2. Om de fortfarande har svårt att koppla sin ursprungliga text till klimatförändringar och resiliens, kan du hjälpa dem vidare genom frågor som:
      1. I relation till klimatförändringar – vad hoppas du på? Vad fruktar du? Vad drömmer du om? Vad gör du?  Vad känner du? Vad arbetar du för? Vem eller vad samarbetar du med? Vad kämpar du mot? Vad upplever du? Vad undviker du?
      2. Klimatförändringar kan påverka de delar av naturen som du skrev om tidigare. Vad får det dig att tänka eller känna?
      3. Känner du till någon som kämpar för eller stöttar de delar av naturen som du skrev om? Vad tänker och känner du om det?
      4. Finns det några aspekter av klimatförändringar, eller geografiska områden som påverkas av klimatförändringar, som väcker känslor hos dig? Vad får det dig att tänka på?
  2. Låt eleverna diskutera i par hur de kan utveckla ett sista svar på sin favoritfråga till en berättelse. Uppdraget är att skriva en berättelse om hur det som de beskrivit tidigare (ett minne, känsla, vad de värdesätter eller känner hopp kring) kan kopplas till klimatfrågan – en berättelse om hur de ser på sambanden.
  3. Stöd eleverna när de arbetar med sina berättelser individuellt.
  4. Avsluta övningen med att uppmana deltagarna att dela med sig av sina berättelser till gruppen.

Elever som arbetar utomhus och brainstormar i par. En elev håller en liten sten i sin hand. En lärare pratar med en elev. En elev håller upp en penna och en kotte som de hittade när de brainstormade. Foto: Marte Maurabakken/Climate Creativity.


Att tänka på och att undvika

Tänk på att

Låt eleverna uttrycka sig fritt i text. Uppmuntra och bygg vidare på deras tankar, snarare än att bedöma texten.

Anpassningar

Yngre elever
För att göra aktiviteten mer engagerande kan du klä dig på ett sätt som illustrerar temat samhörighet med naturen, eller använda föremål i stället för skrivfrågor för fri skrivning. Du kan själv ta med föremål till klassen, eller låta eleverna gå ut i naturen och ta med sig naturmaterial (stenar, pinnar, löv osv.) tillbaka.

Universitetsnivå
På universitetsnivå kan aktiviteten användas som ett enkelt godkänt/underkänt-moment. Om du väljer att göra det till ett betygsatt moment, var tydlig redan från början med att uppgiften kommer att bedömas och att berättelserna kommer att läsas av läraren.

Aktiviteten kan användas i en litteraturkurs och inkludera exempel ur litteraturen på temat ”att lämna antropocentrismen”. Den kan öppna för diskussion om traditioner och normer kring att se naturen som god eller ond, och hur vi förvränger vår bild av naturen utifrån aspekter av vår egen kultur.


Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Den här aktiviteten har utformats av Climate Creativity.

Climate Generation. (2024, January 23). Storytelling – climate generation https://climategen.org/take-action/storytelling/  

Bentz, J. (2023). Creative Approaches to Climate and Peace Education: An educator’s guide to using storytelling and art. Braunschweig: Leibniz Institute for Educational Media | Georg Eckert Institute. https://repository.gei.de/bitstream/handle/11428/337/Creative%20Approaches%20to%20Climate%20and%20Peace%20Education_20230306_WEB_Sp.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Learners in the outdoors, brainstorming their personal stories together in pairs. One learner is holding a small rock in their hand. A teacher is talking with one of the learners. A learner holds up a pen together with a cone they found while brainstorming. Photo: Marte Maurabakken/Climate Creativity.

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: En eller två lektioner (cirka 45-90 minuter)
  • Gruppstorlek:

  • Svårighetsgrad: Grundläggande

  • Material och utrymme: Papper och penna, stora ark (om man gör kollektiva tankekartor).
  • Plats: Flexibel

  • Behov av externa aktörer: Frivilligt

En lokal historieberättare kan bjudas in för inspiration.