Förberedelser
- Förbered dig genom att ha en kort brainstorm för dig själv och skriv ner några exempel på frågeställningar, inklusive uppmaningar och svar om känslor. Du kan dela med dig av några av dessa exempel i inledningen för att stödja deltagarna under övningen. Se också till att alla deltagare har tillgång till en dagbok – det kan vara en digital dagbok på en dator, eller en vanlig dagbok eller bok. Om övningen sker i klassrummet, skapa en tyst och lugn miljö utan distraktioner.
Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg
- Bra att bekanta sig med begreppen känslor och emotioner. Bra att undersöka hur många olika känslor vi har, till exempel välja en bokstav och leta upp alla känslor som börjar med bokstaven “c”. Eller använd dig av Klimatkänslohjulet som du hittar i aktivitet 1.2.1.
Nivåer i aktiviteten
- Prova i klassrummet
- Nya vanor
- Uppföljning
Nivå 1: Prova i klassrummet
- Be deltagarna att ta två djupa andetag och försiktigt skaka på axlarna.
- Presentera frågeställningen du förberett. Det kan vara något enkelt och allmänt som: “hur känner du dig idag”? Eller så kan det vara en fråga som är relaterad till en klimathändelse, t.ex “hur kände du dig när du hörde/såg/upplevde händelsen”? Det kan vara en uppmaning efter en diskussion eller ett evenemang med klimatrelaterat innehåll. Det kan också handla om ett ämne som de själva väljer, kanske dagens händelser eller att uppmuntra dem att välja något som har bekymrat dem.
- Beroende på frågan kan du först ge ett exempel, till exempel om dina känslor i samband med en viss händelse. Eller läsa upp ett exempel du förberett. Uppmuntra deltagarna att uttrycka sina känslor och ge dem tid att benämna var och en av dem – ge återigen exempel på känslor. Börja i liten skala. Ge dem bara några minuter på sig att skriva (5-10 min). Betona att det inte finns något fel sätt att göra detta på. De ska inte oroa sig för stavning och skiljetecken – ingen är här för att döma dem. Klargör också att det de skriver är privat.
- Efter att ha introducerat frågan för stunden uppmanar du eleverna att skriva. Vissa kanske behöver lite tid för att samla tankarna under några minuter, medan andra kanske börjar skriva direkt.
- Du kanske vill avsluta övningen med att fråga om någon vill dela med sig, läsa upp sin fråga eller bara välja en känsla som de har nämnt som svar på frågan. Frågor och/eller känslor kan ni tillsammans skriva ner på till exempel post-it-lappar och sätta upp på väggen som inledning till en gruppdiskussion.
Studenter som skriver dagbok i naturen. Foto: Carmelo Zamora, REAL School Budapest
Nivå 2: Nya vanor
- Låt eleverna upprepa övningen flera dagar i veckan under en månads tid. Om du undervisar i en klass där du bara gör den här övningen en gång i veckan föreslår vi att du fortsätter i 2-3 månader. Under den tiden kommer elevernas förmåga att skriva om sina känslor att växa; likaså ger det perspektiv att kunna se tillbaka på stora och utmanande känslor som kanske verkar mindre vid ett senare tillfälle. Detta kan bidra till att bygga upp självförtroendet och den känslomässiga motståndskraften, resliliensen, när man ställs inför svårigheter.
- Uppmuntra deltagarna att börja skriva dagbok som en övning som de kan göra hemma. Be dem välja den tid på dagen som passar dem bäst att skriva i dagboken – att bestämma en tid för skrivandet är till hjälp för att främja regelbundenhet och att skapa en positiv vana.
Nivå 3: Uppföljning
- Diskutera med deltagarna hur de upplever aktiviteten, och om de överväger att fortsätta med sin nya vana att skriva dagbok.
- Uppmuntra de elever som är intresserade av att fortsätta skriva dagbok att bilda par för att stödja varandra framåt. För att fortsätta stödja deras lärande genom dagboksskrivande kan du även fortsättningsvis påminna, uppmuntra och stötta eleverna att då och då dela med sig av sina dagboksanteckningar och diskutera sina upplevelser enskilt i en trygg miljö.
Att tänka på och att undvika
Tänk på att
- Elever kan ibland fastna i skrivprocessen, eller känna sig upprörda när de skriver, exempelvis i steg 4 i den första nivån, och det är ok. Som alternativ kan du istället bjuda in dem till att skriva om hur det är att skriva. Det kan hjälpa dem att lära sig mer om sig själva och sin skrivprocess.
Anpassningar
Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.
Resurser
Här hittar du olika uttryck för att tala om känslor (engelskspråkig resurs): https://www.centervention.com/list-of-emotions-135-words-that-express-feelings/
Här hittar du känslohjul som är anpassat till använding för olika åldrar (engelskspråkig resurs): https://media.centervention.com/pdf/Feelings-Wheel.pdf
Referenser
- Ta reda på mer på Greater Good in Education, ett gratis resurs för lärare från UC Berkeleys Greater Good Science Center:
https://ggie.berkeley.edu/practice/student-self-check-in-journal/ - Mer information om journalföring (och andra verktyg) finns på hemsidan för Transformation Hosts International (THI), som är en praxisgemenskap för transformativt lärande:
https://hostingtransformation.eu/method/guided-journaling/ - Mer om vetenskapen bakom dagboksskrivande:
Blake, T. (2005). Journaling; An active learning technique. International Journal of Nursing Education Scholarship, 2(1). https://doi.org/10.2202/1548-923X.1116 - Mer om vetenskapen bakom dagboksskrivande för resiliens och motstådskraft:
Lohner, M. S. & Aprea, C. (2021). The Resilience Journal: Exploring the Potential of Journal Interventions to Promote Resilience in University Students. Frontiers in Psychology, 12. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.702683 - Mer om sambandet mellan att skriva dagbok och välbefinnande:
ttps://positive psychology.com/fördelarna med att skriva dagbok
