Improviserat berättande

Förberedelser

• Hitta exempel på transformativ förändring som skett historiskt i din lokala kontext.
• Leta upp nyhetsartiklar om barn som oroar sig för klimatförändringar och hitta ett lokalt exempel

Steg i aktiviteten

1. Uppvärmning inför berättandet
2. Introducera huvudberättelsen
3. Tidsresa
4. Berättande
5. Skapa en bok (valfritt, om tid finns)

Steg 1: Uppvärmning inför berättandet

(5-10 min.)

Alternativ för yngre elever:
Börja med en enkel uppvärmning. Fråga eleverna vad deras favoritmat är och be dem beskriva den som om de hade supersinnen (smak, doft osv.).

Alternativ för äldre elever:
Introducera improvisationsleken ”Ett ord i taget”. Detta är en rolig och enkel övning som gör att eleverna snabbt bekantar sig med improvisation som metod. Tillsammans skapar gruppen en berättelse, ett ord i taget. Eleverna säger orden högt utan att räcka upp handen. Om två eller fler talar samtidigt kan gruppen rösta om vilket ord som ska få stanna i berättelsen. Leken avslutas när berättelsen får ett naturligt slut, och den som sa det första ordet får också säga det sista. Leken fungerar särskilt bra i stora grupper – ju fler berättare, desto mer fantasifull och tokig blir berättelsen.

Steg 2: Introducera huvudberättelsen

(5-10 min.)

Alternativ för yngre elever:
Introducera en huvudperson som är i samma ålder som eleverna och som är orolig för framtiden (vi kan kalla honom ”Ron”). Det kan vara en påhittad figur eller en verklig person från en nyhetsartikel (men inte någon eleverna känner personligen). Presentera Ron på ett empatiskt sätt:

• Visa att du förstår varför han är orolig.
• Visa att du tar hans oro på allvar.

Förklara att Ron verkligen behöver någon som kan hjälpa honom att föreställa sig framtider som gör honom glad och hoppfull. Få eleverna entusiastiska över att hjälpa Ron och fråga dem om de vill vara med. Uppmuntra dem att svara högt och tydligt!

För äldre elever:
Förklara för eleverna att improviserade berättelser om framtiden kan hjälpa oss att föreställa oss radikalt annorlunda framtider – och att det kan göras på ett roligt sätt. Kollektiv glädje och kreativitet är viktiga delar i att samskapa den framtid vi vill ha.

Steg 3: Tidsresa

(30 min.)

1. Förklara för eleverna att ni nu ska ge er ut på en tidsresa – hela 1000 år framåt i tiden. Syftet är att utforska hur världen kan se ut då och sedan berätta om den i form av en bok fylld med framtidsberättelser.
   1. Alternativ för yngre elever: För att förbereda för tidsresan kan du börja med att fråga eleverna hur lång tid 1000 år egentligen är. Exempel:
      • Hur många dagar finns det på ett år? Hur många dagar på 10 år? På 100 år? På 1000 år? (Svaret är ungefär 365 000 dagar.)
      • Hur gamla var deras föräldrar när de själva föddes? Hur många generationer ryms på 1000 år? (1000 ÷ 25 = 40, vilket betyder att deras barnbarnsbarnbarn … ja, säg “barn” ungefär 38 gånger! … kan leva om 1000 år.)
2. Hjälp eleverna förstå hur mycket som kan förändras på 1000 år. Låt dem gärna själva komma på exempel från de senaste 1000 åren i deras lokala kontext, eller ge exempel på olika typer av förändring:
   • Evolutionär förändring (långsam): Brunbjörn och isbjörn skildes åt för cirka 500 000 år sedan, och det tog isbjörnen ungefär 20 500 generationer att anpassa sig till livet i Arktis.
   • Epigenetisk förändring (snabb): När havsvattnet blir varmare kläcks fiskägg snabbare. Torskägg i sexgradigt vatten kläcks på 16 dagar. Om temperaturen höjs till tio grader kläcks larverna redan efter nio dagar. (För människor motsvarar det ungefär fem månaders graviditet!) Den här förändringen kan påverka hur gener uttrycks redan inom en generation.
   • Historisk förändring: På 1020-talet seglade vikingar över haven i sina skepp och bodde i långhus tillsammans med sina djur. År 1024 etablerades kyrkan i Norge och den tidigare naturreligionen förbjöds – ungefär 200 år efter att kristendomen först gjort sitt intåg i landet.
   • Social förändring: I Norge tog det 30 års kamp innan kvinnor fick rösträtt, vilket de slutligen fick 1913.
   • Sammanfattning: På 1000 år kan vi ha helt andra religioner, nya aktörer i demokratin, människor med supersinnen och andra “galna” mutationer eller epigenetiska förändringar
3. Fastställ en enkel regel: 1000 år in i framtiden är allt möjligt.
4. Låt sedan eleverna resa in i framtiden: För att resa i tiden behöver eleverna blunda och föreställa sig hur världen ser ut om 1000 år. Fråga om de kan se den framför sig. När de kan det, säg att de nu har anlänt och be dem öppna ögonen. Be dem beskriva Jordvarelserna (det kan vara vilken art som helst på planeten) och hur de lever. Uppmuntra dem att föreställa sig att de har supersinnen och be dem beskriva hur framtiden ser ut, luktar, låter och känns.

Steg 4: Berättande

(45 min.)

1. Börja med att sätta upp några grundregler innan ni bestämmer vilka huvudpersonerna ska vara. Förklara att huvudpersonerna:
   1. ska vara ett team bestående av en människa och en icke-mänsklig karaktär,
   2. ska vara orginalkaraktärer (inte Harry Potter eller någon TikTok-profil),
   3. inte får dödas,
   4. inte ska utsättas för eller utsätta andra för onödigt våld
2. Skapa huvudkaraktärerna. Fråga eleverna vilka huvudpersonerna är. Hjälp dem att skapa rika och intressanta karaktärer genom att ställa konkreta följdfrågor: Hur ser de ut? Hur gamla är de? Vad heter de? Hur känner de varandra?
   Om eleverna har svårt att komma på idéer, använd det som kom fram i Steg 2 som utgångspunkt. Sätt ihop elevernas förslag till så kallade “Frankenstein-karaktärer” som är en kombination av flera idéer. Bestäm även:
   • karaktärernas styrkor och svagheter,
   • deras “hemliga vapen”,
   • deras värderingar,
   • deras mål.
3. Visualisera karaktärerna. En illustratör (det kan vara en lärare eller en elev) ritar karaktärerna på en stor tavla eller ett blädderblock medan de växer fram.
4. Valfritt: Bli karaktärerna. Be eleverna ställa sig upp, blunda och föreställa sig karaktärerna i en miljö. Be dem sedan posera som en av karaktärerna. När de öppnar ögonen kan de se hur de andra gestaltar sina roller.
5. Starta berättelsen. De två huvudkaraktärerna ger sig ut på ett uppdrag för att nå sitt mål. Berättaren (lärare eller inbjuden skådespelare) frågar vad karaktärerna gör. Fortsätt med följdfrågor som: “Vad sa hon då?” En skrivare (lärare eller frivillig) antecknar berättelsen på dator, och texten projiceras på en stor skärm så att eleverna kan följa berättelsen i realtid. Efter en stund ställs karaktärerna inför ett val och måste fatta ett beslut. Bestäm två alternativa beslut baserat på karaktärernas värderingar. Dela in eleverna i två (eller fler) grupper och ge varje grupp sitt alternativ att fortsätta på. Berättelsen delas nu upp i två (eller fler) parallella spår.
6. Fortsätt berättelsen i smågrupper.  Låt eleverna utveckla berättelsen fritt inom sina grupper. En berättare (lärare eller inbjuden skådespelare) hjälper till att driva berättelsen framåt och skriver ner den på dator.
7. Avsluta berättelsen individuellt. Påminn eleverna om karaktärernas uppdrag. Kommer de att lyckas – och hur? Be eleverna skriva och/eller rita slutet på berättelsen individuellt på papper. De får signera sina bidrag innan de samlas in.

Steg 5: Skapa en bok

1. Sätt ihop alla berättelser till en fysisk eller digital bok, om ni har tid kvar.
2. Valfritt: Ge som rolig hemuppgift att eleverna ska läsa upp boken för någon där hemma.

Att tänka på och undvika

Att tänka på

• Kom ihåg: I den här framtiden är allt möjligt! Det är huvudregeln. För många elever, särskilt yngre barn, kommer den här regeln helt naturligt. För lärare som är vana att undervisa om realistiska scenarier kan den däremot vara en utmaning.
• Anta en “ja, och …”-positiv attityd. Visa entusiasm för varje idé som eleverna kommer med. Det uppmuntrar deras kreativitet och gör att de känner sig stolta och trygga.
• Om en elev föreslår något som bryter mot reglerna, ställ en nyfiken och icke-dömande fråga till hela gruppen: “Är det i linje med reglerna?” istället för att säga “nej”.

Anpassningar

För vissa elever kan det vara svårt att föreställa sig världen tusen år in i framtiden. Du kan då korta tidsspannet till hundra år, eller välja ett antal år som du tror passar bäst för just dina elever.

Boken kan utvecklas till ett manus för en pjäs. Aktiviteten kan även upprepas som improvisationsteater, där eleverna spelar upp berättelsen istället för att berätta den.

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Detta verktyg är anpassat av Climate Creativity från teaterbaserade metoden The 826 model, som används inom projektet Saga skriveliga vid Sølvberget bibliotek och kulturhus i Stavanger, Norge.

826-modellen: https://826national.org/our-work/826-network/#global-movement 
Saga skriveliga: https://www.solvberget.no/artikler/saga-skriveliga