Förberedelser
- Läs Läraarhandledningen om klimatresiliens och regenration.
- Sätt dig in i vilka klimatrelaterade risker som kan påverka ert lokala område (t.ex. översvämningar, värmeböljor, torka, skogsbränder).
- Ta reda på mer omklimatsårbarheten i olika grupper i samhället och ert lokalsamhälle och hur de påverkas (ålder, ekonomi, bostadssituation).
- Som stöd i projektet kan det även vara bra att identifiera lokala resurser: organisationer, grönområden, eldsjälar.
Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg
Titta gärna på verktyg 4.4. “Designa för klimatresiliens och förnyelse” och aktivitet 4.4.1 som ett sätt att förstå klimatsårbarhet och metoder för att bygga resiliens.
Nivåer i aktiviteten
- Undersök och kartlägg
- Genomför ett projekt
Nivå 1: Undersök och kartlägg
- Ge eleverna kartor över platsen och dess omgivningar, det vill säga staden eller det avrinningsområde (watershed) som platsen tillhör. Att arbeta på avrinningsområdesnivå är mest relevant ur ett vetenskapligt perspektiv när det gäller att bygga klimatresiliens. Samtidigt kan det området bli väl stort för yngre elever, som i stället kan börja på en mer hanterbar nivå – exempelvis med den egna stadsdelen om staden är särskilt stor.
- Använd kartorna för att förklara begreppen exponering, sårbarhet (sensitivity) och förmåga att hantera konsekvenser (capacity to cope), som tillsammans avgör graden av klimatrelaterad sårbarhet:
- Exponering beror ofta på topografin. Klimatförändringens effekter kan handla om översvämningar i kustområden eller vid floder, urbana värmeöar i täta stadsmiljöer med få träd, eller skogsbränder där tät bebyggelse gränsar till skog.
- Sårbarhet handlar om att vissa grupper är mer utsatta än andra. Exempelvis riskerar små barn och äldre att drabbas hårdast av värmeböljor eller översvämningar.
- Förmåga att hantera konsekvenser kan illustreras med frågan: Vem har råd att reparera sitt hus efter en översvämning? Vilka kan få stöd från familj eller vänner under tiden? Skillnader i ekonomiska och sociala resurser avgör i hög grad vem som klarar sig bäst.
- Bjud in eleverna att på kartan markera områden som är utsatta för olika klimatpåverkan (se resurser för exempel på klimatpåverkan och relaterade förluster). Låt dem också synliggöra var de mest sårbara grupperna finns – om det är genomförbart.
- Be eleverna sedan att markera resurser som stärker klimatresiliensen:
- Naturliga områden med grönska som kyler ner staden eller stadsdelen.
- Parker, sjöar, våtmarker eller vattendrag som kan fungera som svalkande oaser vid värmeböljor eller som buffertar vid kraftiga regn.
- Lokala projekt som bidrar till klimatresiliens och ekosystemrestaurering, till exempel initiativ för förvildning, permakultur eller stadsodling.
- Initiativ för att stötta utsatta grupper vid extremväder, som äldre eller hemlösa vid värmeböljor.
- Universitets- eller forskningsprojekt som analyserar lokal klimatdata eller driver klimatinsatser.
- Projekt i skärningspunkten mellan klimat och psykisk hälsa, såsom klimatcirklar eller klimatcaféer.
- Kartorna kan utformas med färgkodning, digitala verktyg eller som tredimensionella skapelser med naturmaterial (t.ex. mossa eller grenar). På så sätt får man en första helhetsbild av både klimatrisker och resiliensresurser på lokal nivå.
Nivå 2: Projekt
- Om aktiviteten utvecklas till ett projekt kan eleverna samla in information som inte finns lättillgänglig i kartor eller online. På så vis bidrar de till ny kunskapsproduktion, även kring icke-ekonomiska förluster och skador som redan upplevts lokalt.
- Ytterligare information att samla in kan omfatta:
- Platser där klimatpåverkan redan märks, t.ex. skogsbränder, insektangrepp som förstört skog, låga vattennivåer i sjöar eller grundvatten.
- Arter av växter, djur eller svampar som drabbats.
- Skadat materiellt eller immateriellt kulturarv.
- Ekosystem eller platser som fortfarande återhämtar sig efter tidigare händelser.
- Klimatrelaterade känslor i samhället, t.ex. klimatångest eller sorg, särskilt efter extrema väderhändelser.
- Invånares engagemang i klimatåtgärder: vilka initiativ finns, vilka organiserar sig och hur?
- Kartorna kan på detta sätt bli interaktiva verktyg för hela samhället, både för att förstå sig självt bättre och för att stärka handlingskraften. De gör icke-ekonomiska förluster konkreta, vilket kan ge lindring åt drabbade och samtidigt ge beslutsfattare viktiga underlag för att bättre hantera förluster och skador på policy-nivå.
- En sådan karta kan bli ett värdefullt, interaktivt verktyg för hela samhället. Den kan hjälpa invånarna att förstå sig själva bättre, se sin gemensamma situation och identifiera möjliga vägar framåt. Genom att konkretisera icke-ekonomiska förluster och skador – som sorg över förlorade landskap, minskad biologisk mångfald eller hotat kulturarv – kan kartan också bidra till känslomässig bearbetning och ge lättnad i vetskapen om att dessa erfarenheter delas. Samtidigt kan den ge viktiga underlag till dem som driver på för att sådana förluster och skador ska tas på större allvar på policy-nivå genom att:
- Synliggöra invånarnas engagemang: Vilka initiativ finns redan för att möta klimatförändringar? Vilka handlingar genomför människor i vardagen, och vilka kollektiva strategier prövas?
- Markera platser för gemensamt organiserande: till exempel lokaler där människor samlas för att diskutera klimatfrågor, odlingskooperativ, miljöföreningar eller nätverk som arbetar för klimaträttvisa.
- Föra in annan information som de själva uppfattar som viktig för att förstå klimatpåverkan eller mobilisera kollektivt handlande, till exempel traditionell ekologisk kunskap, kulturella uttryck eller lokala berättelser om förändringar i naturen.
- De många intervjuer som eleverna genomför i arbetet med kartan kan dessutom spela en central roll i att skapa nya relationer och lägga grunden för framtida samarbeten i lokalsamhället. På så sätt blir projektet inte bara ett lärandeverktyg, utan också en katalysator för social samhörighet och långsiktig klimatresiliens.
Att tänka på och undvika
Att tänka på
- Uppmuntra eleverna att söka information i flera olika databaser och kartor som redan finns tillgängliga, både online och lokalt.
- Ta kontakt med kommunen eller annan lokal myndighet för att få tillgång till relevanta kartor. Erbjud samtidigt att dela de kartor som eleverna utvecklar, så att arbetet kan bidra tillbaka till det lokala planeringsarbetet.
Att undvika
- Samla inte in personuppgifter om invånare utan att säkerställa att uppgifterna anonymiseras och att de berörda är medvetna om hur informationen kommer att användas.
Anpassningar
Utforska gärna digitala verktyg för att skapa 3D-kartor, om sådana resurser finns tillgängliga på skolan eller universitetet.
Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.
Referenser
Den här aktiviteten är utformad av One Resilient Earth.
3D Participatory Mapping: a model to promote socially-inclusive climate action. (2024, October 1). SERVIR SEA. https://servir.adpc.net/news/3d-participatory-mapping-model-promote-socially-inclusive-climate-action
The Transformative Power of 3D Participatory Mapping in the Yanesha Communal Reserve. (2024). IUCN. https://iucn.org/story/202307/transformative-power-3d-participatory-mapping-yanesha-communal-reserve
Participatory 3D mapping for land use planning and climate change adaptation | PANORAMA. (2019). https://panorama.solutions/en/solution/participatory-3d-mapping-land-use-planning-and-climate-change-adaptation
Leon, J. X., Hardcastle, J., James, R., Albert, S., Kereseka, J., & Woodroffe, C. D. (2015). Supporting Local and Traditional Knowledge with Science for Adaptation to Climate Change: Lessons Learned from Participatory Three-Dimensional Modeling in BoeBoe, Solomon Islands. Coastal Management, 43(4), 424–438. https://doi.org/10.1080/08920753.2015.1046808
Meguro, W., Briones, J., Failano, G., & Fletcher, C. H. (2024). A Science and Community-Driven Approach to Illustrating Urban adaptation to Coastal Flooding to inform management plans. Sustainability, 16(7), 2849. https://doi.org/10.3390/su16072849
USAID NASA SERVIR SEA. (2024, October 8). SERVIR SEA. https://servir.adpc.net/
Good practices in participatory mapping: A review prepared for the International Fund for Agricultural Development (IFAD). (2009). https://www.ifad.org/documents/38714170/39144386/PM_web.pdf/7c1eda69-8205-4c31-8912-3c25d6f90055
