Aktivitet 5.1.1:

Starta en skolkompost

Översikt

Att skapa en skolkompost är är ett praktiskt sätt att lära sig om hur vi kan återskapa jord, förbättra jordens kvalitet och balans samt alla mikroorganismers hälsa, och minska vårt avfall. Kompostering omvandlar matrester och annat organiskt material till näringsrik jord, som kan användas i skolträdgårdar. Det minskar behovet av konstgödsel och hjälper till att binda koldioxid i marken. Observera: Att anlägga en matavfallskompost kräver tillstånd i Sverige. Vid osäkerhet, kontrollera alltid den lokala lagstiftningen kring möjligheten att kompostera matrester tillsammans med annat organiskt material.

Koppling till läroplanen

Naturvetenskap, Geografi, Ämnesövergripande och globala kompetenser

Stödjer kompetenserna

Omsorg, Samarbete, Samhörighet, Kontakt med naturen

Förberedelser

  •  Om ni vill kunna kompostera matrester måste ni också ha ett tillstånd från kommunen samt en annan typ av kärl än det som beskrivs nedan.
  • Samla material för att bygga komposten.

Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg

  • Bra att ha grundläggande kunskap om hur kompostering fungerar.

Steg i aktiviteten

  1. Bygga kompostbehållaren
  2. Börja kompostera
  3. Underhåll och uppföljning
  4. Användning av komposten

Steg 1: Bygga kompostbehållaren

  1. Bygg eller sätt ihop en kompostbehållare med hjälp av träpallar eller annat material, och se till att luft kan cirkulera genom springor eller hål. Behållaren bör ha tre huvuddelar: en för nytt avfall, en för den aktiva komposteringsprocessen och en för färdig kompost.
  2. Förklara vikten av att varva grönt och brunt material, att hålla komposten fuktig men inte blöt, samt att regelbundet vända den för att tillföra syre.
Learners building a compost bin. Photo: Marte Maurabakken/Climate Creativity.
Elever som bygger en kompostbehållare. Foto: Marte Maurabakken/Climate Creativity.

Steg 2: Börja kompostera

  1. Involvera eleverna i att regelbundet lägga trädgårdsavfall i facket för nytt kompostmaterial för att upprätthålla en bra balans. 
  2. Har ni valt en öppen kompost är det enbart trädgårdsavfall som får komposteras. Prata med eleverna om varför det är så och berätta om hur matavfall idag samlas in av kommunerna och komposteras.


Steg 3: Underhåll och uppföljning

  1. Vänd komposten regelbundet med en spade eller högaffel för att lufta den och påskynda nedbrytningsprocessen (varje eller varannan vecka). 
  2. Kontrollera att komposten har rätt förhållanden: värme, fukt och lukt (den får inte lukta illa).
  3. När komposten är mörk och smulig (ca 3-4 månader) är den klar att användas i skolträdgårdar eller rabatter.

Steg 4: Användning av komposten

  1. Använd den färdiga komposten för att berika trädgårdsjorden och främja en sund växtlighet. Diskutera hur denna process bidrar till kolbindning och jordförnyelse, och koppla den till klimatresiliens och hållbar markanvändning.

Att tänka på och undvika

Att tänka på

  • Placera kompostbehållaren på en lagom solig plats för att underlätta nedbrytningen.
  • Se till att området är tillgängligt för elever och personal men på avstånd från klassrummen för att undvika lukt eller skadedjur.
  • Håll kompostbehållarna täckta för att förhindra att skadedjur som gnagare, insekter eller herrelösa djur tar sig in.
  • Placera tydliga skyltar vid kompostbehållaren som visar vad som kan och inte kan komposteras. 
  • Valfritt: Bilda ett team med elever, lärare och eventuellt föräldrar eller personal som ska ansvara för att hantera komposten, också under lov.

Att undvika

  • Lägg inte i kött, mejeriprodukter eller oljiga livsmedel eftersom de drar till sig skadedjur och fördröjer nedbrytningen.  Lägg inte heller i plast, glas eller metall eftersom de förorenar komposten. 
  • Lägg inte i sjuka växter eller ogräs med frön, eftersom dessa kan överleva komposteringsprocessen och sprida sjukdomar eller ogräs till din trädgård när komposten används.

Anpassningar

Om eleverna är mycket unga eller har begränsad rörlighet kan du överväga en maskbehållare (vermikompostering) som ett alternativ. Den här metoden är lättare att hantera och kan göras inomhus. Här kan du hitta mer information om vermikompostering i skolan.

Bra att veta är att i Sverige kräver även en Bokashikompost tillstånd från kommunen.

Du kan koppla den här aktiviteten till aktivitet 5.1.2 – som handlar om att skapa och underhålla en permakulturträdgård. 

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Aktiviteten utvecklades av REAL School Budapest.

Om du vill ha en mer djupgående guide för en skolkompost rekommenderar vi att du tittar på School Composting – Let’s Get Growing!  Guide från Cornell Waste Management Institute 

Trautmann, N. M., & Krasny, M. E. (1998). Composting in the classroom: Scientific inquiry for high school students. Kendall/Hunt Publishing Company.

Photo by Carmelo Zamora, REAL School Budapest

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: Längre projekt
  • Gruppstorlek:

Klassvis eller hela skolan

  • Svårighetsgrad: Medels

  • Material och utrymme: Kompostbehållare eller material för att bygga en. Växtrester, gräsklipp och löv. Bruna material (löv, kartong). Spade eller grep.
  • Plats: Utomhus

  • Behov av externa aktörer: Ej nödvändigt.