Aktivitet 1.1.3:

Stödjande respons i känsliga situationer

Download this activity as a pdf

Översikt

Här hittar du exempel på hur du som lärare kan bemöta elever som blivit känslomässigt överväldigade – antingen enskilt eller som grupp, till exempel i samband med starka klimatrelaterade upplevelser som kan upplevas traumatiska. Tänk på att det är viktigt att du själv är så lugn och stabil som möjligt innan du går in i en sådan situation – de här förslagen fungerar bäst när du själv är i balans. De ersätter alltså inte behovet av att ta hand om dig själv först, men kan vara ett stöd när du behöver hjälpa elever att känna sig trygga.

Koppling till läroplanen

Ämnesövergripande och globala kompetenser De stödjande responsförslagen kan användas i alla typer av undervisning där känslor kan väckas.

Stödjer kompetenserna

Känsloreglering, Inre kompass, Självreflektion, Trauma-informerat ledarskap

Förberedelser

  • Läs gärna avsnitten i lärarguiden som handlar om klimatkänslor och klimattrauma, och se till att du har påbörjat arbetet med att skapa en kultur av trygghet och omtanke i din grupp. Det innebär också att du har tillgång till det stöd du behöver för att kunna ta hand om elevernas emotionella välmående på ett hållbart sätt.

Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg

Situation 1: Stöd till en enskild elev i obalans

Det här avsnittet handlar om hur du som lärare kan agera när en elev upplever stark känslomässig obalans, ofta kopplat till stressreaktioner. Här följer några konkreta förslag på hur du kan stötta om någon i din närhet upplever stark stress eller trauma.

  1. Inför en aktivitet som kan väcka starka känslor – till exempel när ni arbetar med klimatförändringar – är det viktigt att du påminner om att starka känslor är en naturlig och begriplig reaktion. Gråt är normalt, och olika elever uttrycker sina känslor på olika sätt.
  2. Kom ihåg att trauma ofta handlar om en (eller flera) erfarenheter där personen känt sig otrygg, utan stöd, och hjälplös. Det är som om en del av nervsystemet fastnar i det tillståndet. När något i nuet triggar detta, kastas personen tillbaka till samma överlevnadsläge som under det ursprungliga traumat. I det tillståndet har eleven ingen verklig valmöjlighet i hur hen beter sig – därför ska hen varken straffas, tillrättavisas eller avvisas.
  3. Sakta ner och stanna upp tillsammans med eleven.
  4. Hjälp eleven att återknyta till nuet, till exempel genom att säga: ”Det är okej. Jag är här. Jag är med dig. Du är i ett tillstånd av stress, det är okej. Jag ser det och jag kan hjälpa dig.”Ditt tonfall och din närvaro är det som hjälper elevens nervsystem att hitta tillbaka till ett tryggt läge. Därför är det viktigt att du själv är så lugn som möjligt. Om du känner dig stressad – ta hjälp av egna självregleringsstrategier innan du agerar (se verktyg 1.1.2).
  5. Konkreta sätt att stödja eleven i stunden: Hjälp till att väcka sinnesnärvaro, utan att ta ifrån eleven kontrollen. Det kan till exempel innebära:
    1. Andas långsamt själv och säg:
      ”Jag är här med dig. Jag andas. Om du vill kan du andas med mig. Jag bara andas långsamt.” Det handlar inte om djupandning – bara om att du är där som en trygg referens.
    2. Erbjud vatten om det känns passande – det kan hjälpa eleven att känna sig mer närvarande och omhändertagen. 
  1. Fråga var eleven helst vill vara medan hen återhämtar sig. Du kan säga:
    •  ”Är det okej att vi sitter kvar här en stund?”
    • ”Vill du att din kompis X ska komma och sitta med dig?”
    • ”Skulle du vilja att vi går ut en stund så att du kan få lite luft?”
    • Undvik att ställa öppna frågor som ”Vad behöver du just nu?” – det kan vara för svårt att svara på. Håll dig istället till enkla ja-nej-frågor.
  2. Följ upp! Fråga hur eleven mår nästa gång ni ses, eller efter ett par dagar.

Situation 2: Stöd till en grupp elever som upplevt klimatrelaterade händelser

Den här delen handlar om hur du kan stödja en hel grupp elever som har drabbats av extrema klimatrelaterade händelser, till exempel översvämningar eller skogsbränder. Sådana händelser kan ha påverkat eleverna på olika sätt, både direkt och indirekt.

  1. Samordna dig med kollegor:
    Delta gärna i – eller hjälp till att organisera – ett akut personalmöte för att få en gemensam bild av hur både skolans personal och lokaler har påverkats. Diskutera också vilken kapacitet och vilja som finns på skolan för att stödja eventuell återuppbyggnad i er närhet. Säkerställ att det också finns en plan för att ta hand om personalens behov, även känslomässigt, särskilt om de själva drabbats.
  2. Ta tillfället att prata med eleverna så snart som möjligt.
    Om händelsen inte har påverkat alla lika mycket kan du använda en enkel och inkluderande formulering, till exempel:
  3. ”Oj, den här översvämningen var verkligen rejäl! Den har påverkat alla i vårt samhälle på olika sätt, och det syns förstås här i klassrummet också. Några av er kanske har förlorat mycket, känner oro eller är rädda. Några kanske mest har hoppat i vattenpölar. Här bryr vi oss om varandra – och därför tar vi en stund för att konstatera att vi är på olika platser just nu. Om du känner dig okej, tänk gärna på att andra kanske inte gör det. Vad kan vi göra tillsammans? Låt oss börja med att fundera på hur vi som klass kan stötta varandra just nu.”
  4. Anpassa regler kring närvaro och hemuppgifter så att eleverna får möjlighet att vara där de behövs, till exempel hos sina familjer. Skolan kan också vara en plats där de behövs om skolan används som en samlingsplats för kläder, mat och vatten – då kan eleverna vara med och hjälpa till.
  5. Skapa ett tryggt utrymme i skolan där de elever som drabbats hårdast kan få känslomässigt stöd – exempelvis hos en skolkurator, trygg vuxen, specialpedagog eller elevhälsopersonal som har rätt kompetens. Om kompetens saknas inom skolan kontakta lokala myndigheter för att få rätt hjälp och stöd tillgängligt för skolans elever. Rummet bör vara bemannat och tillgängligt hela dagen under de närmaste dagarna, så att eleverna har någonstans att gå. Detta hjälper dem att återhämta sig och snabbare komma tillbaka till lärande.
  6. Kom ihåg: Att ge elever och personal utrymme under en period för att hantera praktiska och känslomässiga behov efter en extremhändelse bidrar till att eleverna snabbare återgår till en mer normal tillvaro. Att öka pressen på prov eller prestationer i en sådan situation leder sällan till något bra. När barn känner sig trygga och betydelsefulla – och får sitt psykiska mående tillgodosett – ökar deras förutsättningar att lära och prestera.

Att tänka på och att undvika

Tänk på att

  • Kom ihåg att den som blivit traumatiserad behöver få sin autonomi respekterad – även när det är svårt.

Undvik

  • Låtsas inte som om den extrema händelsen aldrig inträffade, eller att det inte är skolans ansvar att hjälpa till att hantera konsekvenserna. Det påverkar elevernas känslomässiga och mentala hälsa negativt – och därmed också deras möjlighet att lära.

Anpassningar

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Detta aktivitetskort har utvecklats med vägledning av Jo Mc Andrews från Climate Psychology Alliance, i dialog med One Resilient Earth.

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: Kort (mindre än 45 minuter)
  • Gruppstorlek:

  • Svårighetsgrad: Grundläggande

  • Material och utrymme:
  • Plats: Flexibel

  • Behov av externa aktörer: Ej nödvändigt.