Översikt

Denna aktivitet handlar om att lära känna ett specifikt ekosystem i det lokala området och att tillsammans ta initiativ för att stödja och vårda det. Att förstå sitt lokala ekosystem är grundläggande för att kunna se och förstå de lokala effekterna av klimatförändringar – och för att kunna föreställa sig olika lösningar för att hantera dem.

Koppling till läroplanen

Matematik, Naturvetenskap, Ämnesövergripande och globala kompetenser

Stödjer kompetenserna

Omsorg, Samarbete, Mod, Innovation, Återskapande tänkande, Samhällsengagemang

Förberedelser

  • Välj ett ekosystem i närheten som är lämpligt för studiebesök
  • Boka eventuell expert som kan guida eller stödja undervisningen
  • Förbered eleverna genom att prata om vad ett ekosystem är och vad de kan förvänta sig
  • Förbered utrustning för artdokumentation (mobilkamera, app, anteckningsmaterial)

Steg i aktiviteten

  1. Utforska
  2. Stötta
  3. Utvärdera

Steg 1: Utforska

  1. Välj ett lokalt ekosystem som ni vill utforska och stödja. Du kan börja med att fråga eleverna om det finns något naturområde som de ofta vistas i eller bryr sig om. Ligger er skola på landsbygden kan du välja ett fält, en skog, en sjö eller en strand. I en mer urban miljö kan du välja en trädgård, en park, en vägkant eller en flodbank. Be eleverna att läsa på om den typ av ekosystem ni valt, på egen hand eller i grupp, för att förbereda sig inför besöket.
  2. Besök det valda ekosystemet och utforska vad som finns där. Eleverna får i uppgift att undersöka området – själva eller i små grupper – och dokumentera vilka livsformer som finns där. Vad ni upptäcker beror på platsen men kanske blir fokus växter, svampar, insekter eller andra djur eller livsformer.

Tips: 

  1. om ekosystemet ni valt är en gräsmatta runt skolan kan eleverna börja med att leta efter växter och djur. På en sådan plats kan eleverna behöva gå djupare, gräva i jorden och leta efter maskar eller insekter. Om ni har tillgång till ett mikroskop kan eleverna ta jordprov och se om de hittar några småorganismer i jorden. 
  2. Om ekosystemet är en mer eller mindre naturlig blomsteräng finns det förmodligen massor av arter synliga för blotta ögat att dokumentera. Då kan eleverna delas i grupper som kan fokusera på olika livsformer som blommor, bin och humlor, fåglar, fjärilar eller träd/buskar. Fotografera gärna fynden. Eleverna kan använda appar eller böcker för att artbestämma fynden.

Steg 2: Stödja

  1. Börja med en rörelselek där deltagarna imiterar varandra. Efteråt kan ni reflektera tillsammans över hur just härmandet av naturen kan fungera som en ingång till att förstå och stödja ekosystem.
    1. Eleverna arbetar i par om två. 
    2. Den ena rör sig långsamt, den andra imiterar rörelserna så exakt att det blir svårt att se vem som leder. Målet med leken är att uppleva glädjen i att göra något tillsammans och även skapa eftertanke: 
  2. Ställ frågan “Hur kan vi lära av naturen genom att efterlikna och imitera den”? 
  3. Gör en brainstorm-övning för att komma på vad ni kan göra för att stödja det ekosystem ni studerat, och diskutera också: Vad betyder det att stödja ett ekosystem – snarare än att styra det?
  4. Ställ ytterligare frågor till eleverna, t.ex:
    1. Såg ni några problem under besöket? (föroreningar eller skräp, till exempel)
    2. Har någon av eleverna besökt den här platsen, det här ekosystemet tidigare, och om så är fallet, kunde de se några förändringar?
    3. Finns det planer på att förändra området? Skulle det kunna påverkas negativt av framtida förändring och eller exploatering?
    4. Fanns det under utforskningen arter som du förväntade dig att hitta men som du faktiskt inte såg? Det kan vara ett tecken på att den här arten har det kämpigt eller att ekosystemet är i obalans.
  5. Diskutera och besluta gemensamt om vilken typ av stöd ni kan erbjuda ekosystemet, om det behöver något. Vilken typ av stöd som ett ekosystem kan dra nytta av beror på den lokala situationen. Därför behöver eleverna lära känna ekosystemet innan de vidtar åtgärder – eller låter bli att vidta åtgärder. Ibland är det bästa vi kan göra för att stödja naturen att lämna den i fred. 
  6. Utforska förslagen nedan om stödjande åtgärder för ett landbaserat och ett vattenbaserat ekosystem. 
  7. För ett landbaserat ekosystem, t.ex. en gräsmatta, är möjliga åtgärder
    1. Gör ingenting: Låt gräsmattan växa genom att inte klippa gräset. Om det finns blommor i gräsmattan kan de blomma och ge näring åt pollinatörerna. 
    2. Återförvilda: Samla eller köp lokala blomfrön och sprid dem på gräsmattan för att öka mångfalden av blommor i ekosystemet. (Var bara varsam så att ni inte av misstag sprider invasiva arter som exempelvis jättebalsamin.)
    3. Efterlikna ett hälsosamt ekosystem: Om du bor i ett torrt område där gräsmattan kräver konstbevattning kan det bästa sättet att stödja ekosystemet vara att ersätta gräsmattan med lokala torktåliga gräs. 
  8. För en sjö eller flod är möjliga åtgärder följande (i samråd med expert markägare och kommun):
    1. Vidta politiska åtgärder: Om sjön/älven är förorenad kan det göra skillnad om du identifierar källan och informerar om problemet. 
    2. Återinplantera: Om några lokala arter har försvunnit från sjön/älven kan det vara bra att ta reda på orsaken till detta och sedan återinplantera arterna, men observera att återinförandet av en art kan kräva godkännande från lokala myndigheter. 
    3. Efterlikna ett hälsosamt ekosystem: Om sjön/älven är utsatt för erosion kan det vara bra att plantera inhemska träd och buskar längs stränderna.

Steg 3: Utvärdera

  1. Se till att era stödjande (icke)handlingar faktiskt är till nytta för ekosystemet. Innan ni sätter igång, gör en plan för hur ni ska utvärdera effekterna av era insatser. Det kan handla om att utforma en enkel forskningsplan där eleverna får följa upp och dokumentera förändringar i ekosystemet. Förslag på forskningsupplägg kan vara:
    • Före- och efterstudier av samma ekosystem.
    • Jämförelser mellan ekosystemet ni stöttar och ett liknande ekosystem som lämnas orört.
    • Att genomföra era stödjande insatser i en del av ekosystemet och jämföra med andra delar där ni inte ingripit.
  2. Samla data om mångfald (hur många olika arter ni hittar) och/eller rikedom (hur stora populationerna av olika arter är). Detta kan till exempel göras genom att räkna arter/individer eller spela in fågelsång. 
  3. Sträva efter att visualisera och jämföra insamlade data med hjälp av diagram och kreativa uttrycksformer.
  4. När era (icke)handlingar visar sig fungera väl, fundera på hur ni kan sprida och förstärka era insatser. Om till exempel skolans gräsmatta förvandlas från en monokultur till en blomstrande äng, bjud in föräldrar för att visa resultatet, presentera er forskning och inspirera dem att pröva samma sak hemma.

Att tänka på och undvika

Att undvika

  • Gör inte skada. Ni behöver lära känna ekosystemet ordentligt innan ni kan erbjuda stöd.
  • Om ni är osäkra på om er planerade handling verkligen gynnar ekosystemet, rådfråga en lokal expert innan ni sätter igång.

Anpassningar

Använd visuella stöd vid behov. Fotokort eller tryckta fälthandböcker kan underlätta för elever som har svårt med läsning eller abstrakta begrepp.

Erbjud sittande eller kortare alternativ. Välj plats utifrån gruppens förutsättningar. Vissa elever kan till exempel undersöka en mindre yta eller studera insamlade prover inomhus om rörlighet eller trötthet är en utmaning.

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Den här aktiviteten har utformats av Climate Creativity. 

Sitka-Sage and colleagues. (2017). Rewilding Education in Troubled Times; or, Getting Back to the Wrong Post-Nature. Visions for Sustainability.
https://ojs.unito.it/index.php/visions/article/view/2334

Check out this link for examples of biomimicry: https://www.learnbiomimicry.com/blog/best-biomimicry-examples

Ballantyne, R., & Packer, J. (2002). Nature-based Excursions: School Students’ Perceptions of Learning in Natural Environments. International Research in Geographical and Environmental Education, 11(3), 218–236. https://doi.org/10.1080/10382040208667488 

Gilchrist, M. (2023, May 16). Children & Nature Programme: the importance of integrating time spent in nature at school. https://naturalengland.blog.gov.uk/2023/05/16/children-nature-programme-the-importance-of-integrating-time-spent-in-nature-at-school/

A young learner looking at something in the grass, on a hike in a nature area.

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: Längre projekt
  • Gruppstorlek:

Kan genomföras med en klass, årskurs eller hela skolan

  • Svårighetsgrad: Avancerad

  • Material och utrymme: Mikroskop, kikare, lupp, flora och fauna-app eller böcker för att identifiera arter
  • Plats: Utomhus

Ett lokalt ekosystem i närheten (skog, äng, park, sjö, vägkant, innergård)

  • Behov av externa aktörer: Frivilligt

Lokala naturpedagoger, biologer eller ekosystemexperter (om möjligt)