Aktivitet 2.4.3:

Äventyr i naturen

Översikt

“Äventyr i naturen” är en flexibel utomhusaktivitet där eleverna ges möjlighet att utforska, observera och få kontakt med naturen. Oavsett om det är en vandring genom skogen, kanotpaddling på en lugn sjö, camping under stjärnorna eller fri lek i en naturlig miljö, uppmuntrar “Äventyr i naturen” till att skapa en djupare kontakt med sig själv, andra och naturen. Aktiviteten är utformad för att öka känslan av förundran och vördnad för naturen genom att eleverna får vistas i en varierad naturmiljö samtidigt som de bygger upp sin resiliens genom att övervinna utmaningar som de möter i naturen. Genom att betona flexibilitet, utforskande och reflektion kan du som lärare skapa meningsfulla upplevelser som möter elevernas olika behov och intressen. Varje äventyr blir en unik möjlighet till utveckling, lärande och samhörighet.

Koppling till läroplanen

Naturvetenskap, Geografi, Idrott och hälsa, Ämnesövergripande och globala kompetenser

Stödjer kompetenserna

Anpassningsförmåga, Emotionell kompetens, Känsloreglering, Samhörighet, Kontakt med naturen, Självreflektion

Förberedelser

  • Se till att du känner till platsen i förväg, att du själv besöker platsen i förväg och att du har gjort en riskbedömning för aktiviteten.

Förmågor/aktiviteter att öva på i förväg

  • Du kan behöva ha tidigare erfarenhet av de olika aktiviteterna eller ta hjälp av en lokal guide eller expert.

Steg för steg

  1. Innan ni åker
  2. I naturen

Oavsett om det handlar om att vandra i skogen, paddla kanot på en lugn sjö, tälta under bar himmel eller ägna sig åt fri lek i en naturlig miljö finns det en rad steg som kan hjälpa dig att komma igång:

Steg 1: Innan ni åker

  1. Formulera syftet. Klargör syfte och avsikt med naturäventyret. Är målet att främja medveten närvaro, stärka samarbete och problemlösning eller att fördjupa naturanknytningen? Genom att tydligt formulera målet kan du anpassa upplevelsen till gruppens behov och intressen, oavsett om det är barn, vuxna eller en blandad grupp.
  2. Välj rätt miljö. Välj en miljö som passar dina mål och gruppens behov. Det kan vara en skog, strand, park, flod eller till och med ett grönområde i en stad. Miljön kommer att påverka vilken typ av aktiviteter som är möjliga, som att vandra i en skog, paddla kanot på en sjö eller leka fritt på en äng.
  3. Skapa en säker och inkluderande atmosfär. Detta innebär att förbereda sig för utmaningar som väder, terräng och gruppdynamik. 
  4. Överväg att erbjuda varierade möjligheter till engagemang. Alla elever kommer inte att engagera sig i naturen eller aktiviteten på samma sätt. Vissa kanske föredrar aktiv rörelse som att vandra eller paddla kanot, medan andra kanske finner glädje i stillhet, som att meditera under ett träd eller skissa på ett landskap. Erbjud olika typer av aktiviteter för att tillgodose olika intressen, och låt eleverna välja vad som känns rätt för dem.
  5. Förbered dig på att anpassa aktiviteten utifrån gruppens energi, väderförhållanden eller oväntade upptäckter. Flexibilitet möjliggör spontana inlärningsmoment – som att möta vilda djur eller observera ett unikt naturfenomen – upplevelser  som kan leda till djupare engagemang och inlärning.
Learners setting up their tents to spend a night camping under the stars. Photo by Carmelo Zamora, REAL School Budapest
Elever som sätter upp sina tält för att tillbringa en natt ute under stjärnorna. Foto: Carmelo Zamora, REAL School Budapest

Steg 2: I naturen

  1. Sätt upp ramarna: berätta om var och hur deltagarna i gruppen kan röra sig, till exempel vilka ytor och områden de får utforska, på vilket sätt du förväntar dig att de gör det – kan de springa hoppa skrika, eller behöver de gå försiktigt, hålla koll på dig och smyga för att inte störa djur eller andra människor. Alla ramar kan låta tråkiga, men är till för att det ska bli en bra upplevelse och för att skydda elever och miljö.
  2. Uppmuntra eleverna att utforska och upptäcka, inom ramarna ni satt upp och i sin egen takt. Uppmuntra nyfikenhet och låt eleverna välja sin egen väg – oavsett om det handlar om att följa en stig, vada i en bäck, klättra uppför en kulle eller helt enkelt sitta tysta och observera. Tonvikten ligger på direkt erfarenhet av naturen, vilket främjar en känsla av förundran, personlig anknytning och samhörighet.
  3. Uppmuntra eleverna att uppleva naturen med en känsla av lekfullhet, oavsett om det handlar om att bygga ett skydd, spela naturbaserade spel eller skapa konst med upphittade föremål. Glädje och lek är kraftfulla verktyg för samhörighet och lärande.
  4. Led med nyfikenhet. Ställ öppna frågor och uppmuntra eleverna att ställa sina egna. “Vad lägger du märke till här? Vad förvånar dig? Hur får den här platsen dig att känna dig?”
  5. Efter utforskningen kan du samla gruppen för reflektion och be de som vill dela sina reflektioner. Detta kan ske genom gruppdiskussioner, berättande, dagboksanteckningar eller kreativa uttryck som teckning eller poesi. Uppmuntra eleverna att reflektera över vad de märkte, hur de kände sig och vad de lärde sig om sig själva, andra och naturen.

Bilder från ett Äventyr i naturen där gruppen gav sig ut på en kanottur längs Donau. Foto: Carmelo Zamora, REAL School Budapest


Att tänka på och att undvika

Anpassningar

Vi uppmuntrar dig att anpassa den här aktiviteten till dina studenters specifika behov, inklusive att ta hänsyn till deras neurodiversitet. När du anpassar verktyg och aktiviteter för neurodivergenta studenter, kom ihåg att det inte handlar om att behandla andra som du själv vill bli behandlad, utan som de vill bli behandlade. Fråga, lyssna och var öppen för olika sätt att lära och delta.

Referenser

Den här aktiviteten är utvecklad av REAL School Budapest.

Louv, R. (2008). Last Child in the Woods: Saving Our Children from Nature-Deficit Disorder. https://richardlouv.com/books/last-child/ (Om du är intresserad av fördelarna med ostrukturerad lek i naturen för kognitiv och känslomässig utveckling)

Ewert, A., & Yoshino, A. (2011). The influence of short-term adventure-based experiences on levels of resilience. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 11(1), 35–50. https://doi.org/10.1080/14729679.2010.532986

Gray, P. (2011). The Decline of Play and the Rise of Psychopathology in Children and Adolescents. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ985541.pdf (I artikeln beskriver författarna att tid i naturen förbättrar uppmärksamhet, inlärning och kreativitet)

Kuo, M., Barnes, M., & Jordan, C. (2019). Do experiences with nature promote learning? converging evidence of a Cause-and-Effect relationship. Frontiers in Psychology, 10. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.00305  (Shows that time in nature improves attention, learning, and creativity).

Sando, O. J., & Kleppe, R. (2019). Enabling Risky Play in Early Childhood Education and Care: The Importance of the Physical Environment. (Artikeln diskuterar hur utomhusaktiviteter som innebär risktagande bygger upp motståndskraft och problemlösningsförmåga hos barn.)

Pictures of a nature adventure in which the group embarked on a canoe expedition along the Danube. Photo by Carmelo Zamora, REAL School Budapest

Aktiviteten i korthet

  • Åldersspann: 6+
  • Tidsåtgång: En eller två lektioner (cirka 45-90 minuter), Längre projekt
  • Gruppstorlek:

  • Svårighetsgrad: Grundläggande

  • Material och utrymme: Bekväma kläder och skor för utomhusaktiviteter. Anteckningsböcker, pennor och eventuellt naturguider eller fältböcker. Första hjälpen-kit.
  • Plats: Utomhus

  • Behov av externa aktörer: Ej nödvändigt.